Retro. En liten modehandbok.

Karina Ericsson Wärn har sedan 1996 skrivit om mode och trender och har även ett förflutet som konstahallschef och curator. Hennes texter hittas framför allt i Damernas värld, DV Mode, DV Man, tidskriften FORM och Gefle Dagblad. I hennes bok Retro- En liten modehandbok finns ett urval av hennes artiklar som varit publicerade i Damernas värld och här bearbetats till kortare format. Och det är just retro det handlar om. Hur olika trender och plagg har uppkommit och hur klädesplaggen gör entré på nytt i vår modevärld. Texterna är finurliga och intressanta om exempelvis Baby doll looken, om Capribyxan som smått rebellisk, om Hoodtröjan som urban överlevnadsplagg, om duffeln som vapenvägrare och om Tweedkavajen som en jämlikhetssymbol. Den innehåller också fina svartvita illustrationer av Susanne Johansson. Helt enkelt en mycket småtrevlig bläddringsbok med hög kunskapsfaktor.

When we were winning

Jag var och tittade på Broder Daniels avskedsspelning på Way Out West (musikfestival i Göteborg) förra sommaren. Inför spelningen var förväntningarna skyhöga: flersidiga reportage i tidningar, radiointervjuer och dokumentärer avlöste varandra. Det var den absolut sista spelningen och stämningen var oerhört laddad med små mascararinnande ögon, blandbandsminnen, vemod över indiescenen, saknad av den bortgångna bandmedlemmen och tusentals andra musikkänslor av fans från deras start i början på 90-talet fram till i dag. Denna spelning beskrivs i sista kapitlet i den nyligen utkomna boken Broder Daniel -When we were winning, av frilansjournalisten Klas Ekman och frilansfotografen Martin Norberg.

Boken berättar historien om hur ett gäng tonåringar blev ett av Sveriges mest älskade och även mest hatade band, och om deras stora inflytande på den svenska musikscenen. Om detta och mycket mer kan man läsa om i boken. Boken följer bandet och medlemmarna i kronologisk ordning, och så har Henrik Berggren själv varit med och skrivit några nya texter.

Jennie

Ont i själen

”När jag började skada mig själv som fjortonåring i slutet av 1990-talet…” Det är en vrålöppning på en bok som tvingar en att läsa mer. Vad får någon att frivilligt skära och skada sig själv, det gör ju ont! Sofia Åkerman har skrivit ”För att överleva – om självskadebeteende” utifrån sin egen erfarenhet. Det är en blandning av fakta och självbiografi, paketerat i ett vackert omslag tills man får se att blommorna på framsidan är törnen. Och kanske kan man förklara detta "Varför gör de så" med en i boken intervjuad flickas ord ”Jag tyckte illa om mig själv. Föraktet var så starkt att den fysiska smärtan som självbestraffning fick mig att slappna av. Men att skada och svälta sig var inte ett sätt att dö, det var ett sätt att överleva”. /Carina

Våren är kommen

Nu är våren kommen och jag längtar ut i naturen. Då är det härligt att bläddra i Minsta boken om Fjällvandring. Förebered dig och ditt barn på vandringar i skogen genom att titta på roliga bilder med spännande flikar att lyfta på. Vad finns det egentligen i ryggsäck och under jordhögar?

Med våren kommer djur och insekter fram och i ännu en faktabilderbok Dumma Mygga! kan man läsa om myrorna som vill vara med och äta utav picknicken och bärfisar som också smaskar bär. Rolig fakta utav Helena Rundgren som även är biolog och zoolog. /Camilla

Ordfrossa

Mikael Parkvall är lingvist och använder ett populärvetenskapligt men ändå påläst sätt för att gå igenom moderna myter om språket. Mot slutet av boken passar han också på att ge en känga åt Fredrik Lindström, Sveriges mest "folkkära språkorakel", som enligt Parkvall inte alltid presenterat riktiga fakta. Jag kan ju inte veta vem som har rätt eftersom jag själv inte sitter inne med siffrorna och forskningen, så vi får väl lita på Parkvall tills han själv blir motbevisad...
Min största behållning av denna bok om språk, är faktiskt själva språket den är skriven på, eller kanske snarare den språkglädje och lekfullhet den förmedlar. Smaka t.ex. på ett ord som "språkriktighetsindoktrinerade" som Parkvall själv uppfinner för att visa på svenska språkets uppfinningsrikedom.
Det är befriande och lustfyllt! /Moa

Vit sötväppling + Ryssgubbe=sant?

Jag har aldrig sett en ful blomma. Finns det fula blommor? Det har kommit en ny flora av Lars-Åke Janzon och Bo Mossberg som heter Blommor i Sverige: våra vanligaste vilda arter efter färg. Den är så vacker, på framsidan finns tre kornvallmoblommor, röda, läckra med lite luddig grön stjälk, texten Blommor i Sverige glimmar i en blå glamourfärg. Hela boken ser så god ut. Och innehållet är gott, det finns korta kuriosahistorier om varje blomma.Vallmon till exempel, är en rackare som älskar bondens åkrar till glädje för alla förbipasserande, till förtret för bonden. Efter första världskriget så fanns den tydligen i massor på slagfälten, kanske ville den visa att världen är vacker trots allt. Sådant och lite till får man reda på vid en bläddring i boken, varje blomma har en faktatext på en sida och en fantastiskt tecknad bild av Bo Mossberg på den andra. Tänk att få heta Mossberg, vilken samklang mellan yrke och namn.
Eller som blomma bli döpt till Vit sötväppling, kanske gifter hon sig med blomman Ryssgubbe. /Carina